Vilken ledarskapsstil har du?

Att kunna leda ett team eller ett företag är idag en stor utmaning. Speciellt om man tänker på den förändring som skett i samhället och på arbetsplatsen där de flesta har under en lång period arbetat hemifrån. Att kunna applicera ledarskapsstilar har kommit att bli allt viktigare för att kunna leda ett team så väl på kontoret som från hemmet.

Ledarskapsstilar är ett mycket omtalat ämne som det har skrivits artiklar och böcker om i årtionde. I denna artikel kommer vi gå igenom några av alla de ledarskapsstilar som finns, gamla som nya. Vare sig du har ett litet team eller leder ett helt företag kan en ledarskapsstil hjälpa dig hantera situationer mer effektivt. Låt oss börja med en traditionell ledarskapsstil, auktoritärt ledarskap.

Olika ledarskapsstilar

• Auktoritärt ledarskap

Vid auktoritärt ledarskap ligger makten att bestämma hos ledaren. De tar oftast beslut helt ensamma med få förslag och ideér från andra. Resultat och effektivitet är deras främsta mål och de förväntar sig att deras medarbetare ska följa de fattade besluten till punkt och pricka. Många ser auktoritärt ledarskap som något negativt och gammaldags. Men det finns vissa situationer när det kan vara positivt. 

Ett exempel kan vara när man har en mindre grupp som saknar helt ledarskap. Då kan en auktoritär ledare gå in och ge tydliga instruktioner vilket kan bidra till ökat produktivitet. Att fatta alla beslut själv gör även att man kan agera snabbare. Tänkt dig en krissituation. Ett beslut måste ske direkt, det går inte att man står och diskuterar fram och tillbaka om hur man ska gå tillväga. I sådana situationer är en auktoritär ledarskapsstil perfekt. Det kan även vara passande i en grupp med nyanställda där man inte har erfarenhet och behöver mer övervakning.

Dock kan det leda till att kreativitet och kommunikation i teamet blir begränsat. Eftersom allt ansvar ligger enbart hos ledare kan det även leda till ökad stress.

• Demokratisk ledarskap

Demokratiskt ledarskap är en vanlig ledarskapsstil i Sverige. Här får alla röster höras. Alla är delaktiga och diskuterar så att rätt beslut fattas. Genom att alla engagerar sig och kommer med förslag får man en bredare synvinkel och kan komma fram till bättre mer välgrundade beslut. Element av demokratiskt ledarskap finns idag i de flesta företagen och kan se lite annorlunda ut. Det kan handla om undersökningen där de anställda får vara med och ge feedback över olika funktioner eller forum där de kan gå in och dela med sig av sina förslag eller problem.

Demokratiskt ledarskap passar perfekt för organisationer som vill fokusera på kreativitet och innovation. Genom att alla får vara delaktiga i beslutat skapas tillit och stärkt sammanhållning i teamet. Vilket i sin tur leder kreativitet och att de anställda kan utvecklas i sitt arbete. Men demokratiskt ledarskap är inte passande i alla situationer. Som nämnt tidigare passar det inte i en krissituation att man står och diskuterar olika tillvägagångssätt, då måste man komma fram till ett beslut direkt. Det är inte heller passande i en grupp som har allt för åtskilda åsikter. Olika åsikter har sina fördelar men när alla vill olika saker hela tiden slösas bara massor av värdefull tid bort.

• Byråkratisk ledarskap

Byråkratiskt ledarskap kan man nästa förstå på namnet. En byråkratiskt ledare förväntar sig att sitt team ska följa alla regler och procedurer som finns i organisationen. Organisationsstrukturen i företag med byråkratiska ledare är oftast väldigt pyramidformade, hierarkiska, där varje anställda har bestämda uppgifter att sköta. Byråkratiskt ledarskap passar bäst i just hierarkiska organisationer där man måste följa alla riktlinjer noga. Exempelvis inom sjukvården, staten eller finans. 

Eftersom varje anställd har sina egna specifika uppgifter och jobbar mot gemensamma mål blir dessa företag ofta väldigt effektiva. Dock kan det bli stora problem om det behöver ske förändringar i företaget då det kan ta lång tid för förändring att ske. Eftersom de anställda jobbar under strikta riktlinjer kan det ytterligare leda till att de anställda känner sig begränsade i sitt arbete och tappar motivation.

• Laissez-faire ledarskap

Laissez-faire ledarskap eller delegativt ledarskap är när de anställda får uppgifter men de saknar tydliga riktlinjer för hur de ska gå tillväga. En ledare som följer laissez-faire är oftast väldigt passiv och det är de anställda som själva får ta ansvar för att se till att uppgifterna blir lösta. Eftersom de anställda kan sköta sig själv blir det mycket tid över som kan läggas på andra områden.

Laissez-faire passar ett team som besitter expertis kunskap då det kräver att de kan arbeta självständigt. I dessa fall kan det vara ytterst effektivt då det ger de anställda total frihet att vara kreativa och en avslappnad arbetsmiljö. Men för ett team som saknar expertis kunskap kan det leda till förvirring där de anställda blir frustrerade av att inte få någon som helst hjälp. Det är därför viktigt om man tillämpar denna ledarskapsstil att kontinuerligt göra undersökningar och ta emot feedback från teamet för att försäkra sig om att alla gillar att arbeta under sådana förutsättningar. 

• Transaktionellt ledarskap

Transaktionellt ledarskap fokuserar främst på prestation och resultat som de anställda gör. Det är vanligt att det finns något slags system i organisationen som belönar och straffar olika prestationer. Vid bra prestationer brukar det handla om monetära belöningar. Denna ledarskapsstil är bäst när det kommer till kortsiktiga resultat då de förser sina anställda med klara riktlinjer för hur de ska uppnå sina mål. Det är mindre passande i en organisation som vill fokusera på innovation och kreativitet. 

Eftersom de anställda belönas för sin prestation passar denna ledarskapsstil bäst i team som blir motiverade av att vinna och tjäna pengar. En transaktionell ledare fokuserar inte bara på att nå resultat. Mycket vikt läggs även på mentorskap, träning och instruera sina anställda för att nå de resultat de strävar efter. Det passar dock inte anställda som inte drivs av att bli belönad för sina resultat. Att alltid jobba mot kortsiktiga mål och inte långsiktiga mål kan påverka företaget negativt.

• Transformativt ledarskap

Transformativa ledare uppmuntrar sina medarbetare att utforska nya möjligheter och vara kreativa i sitt arbete. Syftet är att man ska utveckla och förändra organisationen och de anställda. Motsats till byråkratiskt ledarskap kan man säga. Den transformativa ledaren jobbar både för organisationen i helhet och varje individuell medarbetare. Genom att finnas där som stöd till varje individ kan man skapa en öppen dialog på arbetsplatsen vilket leder till ökad inflytande och kreativitet. Många transformativa ledare agerar som mentorer till sina anställda.

När transformativt ledarskap appliceras på rätt sätt kan det skapa ett idealiserat inflytande där de anställda känner stor trygghet och respekt för sin ledare. Vilket i sin tur leder till att de anställda utvecklar samma eller liknande passion och motivation som sin överordnad. Har man en ledare som man ser upp till som förespråkar väl för företagets värdering kommer dessa värderingar föras över till de anställda vilket leder till starkare sammanhållning och anknytning till företaget.

• Situationsbaserat ledarskap

Denna ledarskapsstil har växt sig allt mer populär och går ut på att ledaren ska kunna anpassa sitt ledarskap beroende på vilken situation man befinner sig i. Denna still baseras framförallt på ledarens färdighet att kunna anpassa sig och analysera olika situationer den ställs för. Här måste ledaren kunna snabbt anpassa sig efter en situation för att matcha sina anställdas behov. 

Trots många fördelar men den relativt enkla ledarskapsstilen finns det några nackdelar att belysa. En ledare som applicerar situationsbaserat ledarskap behöver ha en god bedömningsförmåga för att kunna objektivt bedöma en anställd. Ytterligare kan det skapa förvirring i en organisation om ledaren titt som tätt ändrar sitt tillvägagångssätt för att möta alla situationer den ställs inför.  

Vilken ledarskapsstil ska man välja?

Det finns inget solklart rätt eller fel när det kommer till ledarskapsstilar. Olika organisationer och situationer kräver olika typer av ledarskap. Sen kan man se att vissa ledarskapsstilar är inte effektiva än andra i vissa miljöer. Exempelvis om du driver en byrå som kräver mycket kreativt arbete. Då kommer antagligen inte byråkratiskt ledarskap skapa en utvecklande och kreativ miljö där de anställda kan växa som individer och göra sitt bästa.

För att välja rätt ledarskapsstil för dig och ditt företag är det bra att sätta sig ner och svara på ett par frågor. Du kan börja med att fråga dig själv om du tycker det ska finnas struktur eller frihet på arbetsplatsen? Är det viktigare med en nära relation till de anställda eller att nå företagets mål? Vem ska fatta besulten? Ska du göra det själv eller med andra? Hur bör de anställda motiveras på arbetsplatsen? Hur ser ett bra team ut i dina ögon? Vilka är de främsta egenskaperna du ser?

Detta är bara ett par frågor du kan ställa dig själv för att se åt vilken ledarskapsstil du lutar åt. Nästa steg är att experimentera och testa olika stilar i arbetet. Det är viktigt att du fokuserar på resultatet och lyssnar på feedback från de runt omkring dig. Kom även ihåg att du inte ska byta personlighet och tillvägagångssätt helt bara för att en ledarskapsstil låter intressant. Det är viktigt att vara genuin och använda ens styrkor i sitt ledarskap. Anställda kan snabbt märka om man inte är äkta och låtsas vara något man inte är. Om inte en stil passar perfekt var inte rätt för att kombinera flera stilar för olika situationer. Att kunna vara agil i sitt ledarskap är en stor fördel.

Skriv gärna en kommentar och berätta dina tankar kring ledarskap! Hur har din ledarskapsstil påverkat ditt företag?